Diorama
Del av utställningens katalogtext av Kalle Brolin, konstnär

I utställningen i Östra galleriet på Konstakademien visas en installation bestående av olika delar. Skulptur, rörliga objekt och måleri binds samman i utställningens titel Diorama. I utställningen använder Malin Bogholt tanken om dioramat som en omskrivning för en begränsad, konstruerad verklighet.

Malin Bogholt bygger skulpturer av olika delar i relation med varandra. Färdiga föremål kombineras med bearbetade material, som skalade och målade grenar. Objekten kan vara hämtade från det vardagliga livet, kanske redskap av något slag, en låda eller en möbel, och de bär med sig sina egna referenser och betydelser. Den konstnärliga blicken laddar dem med känslor och associationer. I varje skulptur byggs relationer fram mellan de olika delarna. Det kan utläsas i materialen, i balansakten, i rörelser, ljud, och ömsesidigt beroende. Materialen kan vara i trä, metall, textil, med kontrasterande fysiska egenskaper. Dessa egenskaper kan styra hur delarna fogas ihop och i vilken ordning – tungt ställs mot lätt, mjukt mot hårt, fast förankrat mot svävande. I detta uppstår både relationer, och en slags dialog mellan delarna. Skulpturerna kan byggas som en balansakt, där en del sträcker sig ut och trevar efter något, medan en annan del förankrar skulpturen och hindrar den från att tippa över. Delar som sätts i rörelse påverkar andra delar, sätter dem i rörelse, kastar skuggor, gör ljud.

Målningarna hålls i en liten skala, som en motsats till de ofta mer skrymmande ”byggena”. I det tvådimensionella formatet kan vi ”titta in”, bilden blir en kommentar och samtalar med skulpturerna som befinner sig i det fysiska rummet. Malin Bogholts skulpturer samlar komplexitet inom tydliga former, vilket får oss att tänka på dem som en slags kroppar med karaktär och närvaro, de ”är någon” och de ”berättar något om sig själva”. En närvaro, tillsammans med oss, i rummet som vi delar.