Phantom Heart – det inbillade hjärtat. Ordet fantom härstammar från det grekiska ordet phantasma vilket användes för att beskriva såväl spöken och illusioner som syner och drömmar. I det svenska språket använder vi det idag kanske främst i sammansättningar som fantomsmärta eller fantombild. Som föreställningar eller inbillningar om det senare.

I sitt arbete med skulptur rör sig Stina Persson ofta mot skulpturens insida utifrån tanken att dessa figurativa ting rymmer en slags själslighet eller rum att gå in i.

Ett fåtal befintliga skulpturer ligger till grund för utställningen på Konstakademien och Stina Perssons fortsatta försök att röra sig in i skulpturen. Händerna och de ömsom öppna och stängda ögonen i samspel som känner sig fram och tänker formen inifrån och ut. Fingrar som gräver, trycker och skapar hålrum som sedan fylls, i jakten på skulpturens kärna.

I utställningsrummet återkommer sökandet i olika former och blir till möjliga ingångar eller portaler till inre rum och blickar.

 

Utdrag ur text skriven av Sebastian Dahlqvist till utställningskatalogen

Stina Persson, f. 1983, verksam i Stockholm och utbildad vid Umeå Konsthögskola och Konstfack i Stockholm. Hon är representerad med verk i Statens Konstråd och Stockholms konsts samlingar.

2019 mottog Stina Persson Konstakademiens utställningsstipendium ur Gerard Bonniers fond. Stipendiet omfattar en utställning vid Konstakademien, medel för att genomföra utställningen samt en utställningskatalog. Samtliga verk är producerade för utställningen.