KONST OCH ARKITEKTUR SEDAN 1735

Kungl. Akademien för de fria konsterna är den äldsta av Sveriges kungliga, nationella akademier och bildades 1735. I talspråk har akademin länge kallats Konstakademien vilket under 2000-talet kom att inkorporeras i logotypen. 

Konstakademien är en mångsidigt verksam oberoende institution med uppdrag att verka för att konst och arkitektur ges den vikt och det stöd som behövs för att fortleva och berika ett levande samhälle.

Ledord är kunskap, oberoende och långsiktighet.

Kunskap
Konstakademien förvaltar donationsmedel om ca en halv miljard kronor. Med dessa medel stödjer akademin forskning och utveckling genom att årligen dela ut ett stort antal stipendier och priser ur fonderna till unga, studerande samt redan etablerade konstnärer och arkitekter.

Konstakademien bevarar och tillgängliggör sina samlingar och arkiv med material som belyser konstvetenskap, konst- och arkitektutbildning, byggnadskonst och enskilda konstnärers verk under närmare 300 år.

Flera forskningsprojekt bedrivs av akademin och medel ges till skilda publikationer inom konst- och arkitekturområdet.

Genom utställningar, programaktiviteter och samverkansprojekt bidrar Konstakademien till kunskaps- och samhällsutveckling.

Oberoende
Konstakademien är en egen juridisk person, en fristående plats för möten inom konst och arkitektur men även inom de bredare kulturfälten.

Långsiktighet
Arbetet inom Konstakademien bygger på en lång tradition sedan bildandet år 1735. De kungliga akademierna skapades för att ha ett övergripande nationellt ansvar inom sina respektive specialområden. Konstakademien förvaltar sitt kulturarv, inkluderat byggnaden vid Fredsgatan 12, och verkar för att konst och arkitektur skall fortsätta att berika individen och samhället.

Konstakademien är medlem i Riksförbundet Sveriges Museer och ICOM och representerad i ett flertal nämnder och styrelser som Skönhetsrådet, Nordiska konstförbundet, Svenska Institutet i Rom, Stiftelsen C.M. Lerici, Gerlesborgsskolan och Svensk-danska kulturfonden.

 

 

Elias Martin, Modellskolan, troligen 1790-tal.
Fredsgatan 12

KORT HISTORIK

Kungl. Akademien för de fria konsterna har sitt ursprung i Kongl. Ritaracademien som grundades vid Kungliga Slottet 1735.

Sveriges första ritskola
Under byggnationen av Kungliga Slottet som pågick 1697–1754 behövdes hjälp av kvalificerade konstnärer och arkitekter. Greve Carl Gustaf Tessin (1695–1770) som blev överintendent för slottsbyggnationen 1728 ansåg att professionalismen hos de inhemska konstnärerna behövde höjas och grundade därför Sveriges första ritskola, Kongl. Ritaracademien. Den franske konstnären Guillaume Thomas Taraval (1701–1750), verksam som konstnär vid slottsbyggnationen, ansvarade för undervisningen. Redan i slutet av 1730-talet fanns en stab av nyutbildade konstnärer som kunde användas vid dekorationsarbetet på slottet.

Kongliga Målare- och Bildhuggare-Academien
Det hade länge diskuterats hur ritskolan skulle kunna utvecklas till att bli en konstakademi i enlighet med den europeiska traditionen där avbildning av klassisk skulptur och levande modell samt anatomi stod i centrum. En akademi av internationell klass hade två huvuduppgifter, dels att utbilda nya konstnärer, dels att vara en sammanslutning för etablerade konstnärer.

År 1766 fick akademin sin ställning tryggad genom att riksdagen anslog pengar för att avlöna professorer och modeller vilket möjliggjorde en utveckling.

Den 30 maj 1768 hölls det första protokollförda sammanträdet där akademins struktur formaliserades. Namnet skulle uppgraderas till Kongliga Målare- och Bildhuggare-Academien och stadgar och reglementen upprättas.

Den dåvarande överintendenten arkitekt Carl Fredrik Adelcrantz (1716–1796) var ordförande. Till direktör för skolan utsågs Pierre Hubert L’Archevêque (1721–1778) och till sekreterare Per Floding (1731–1791).

År 1773 undertecknade Gustav III de första stadgarna. Samma år valdes den första kvinnliga ledamoten in, konstnären Ulrica Fredrika Pasch (1735–1796).

Fredsgatan 12
År 1780 flyttar akademin, genom en donation av styckgjutare Gerhard Meyer (1704–1784), in i det Sparreska palatset på Fredsgatan i Stockholm. Så småningom får huset smeknamnet Mejan (= Meyers hus), ett namn som senare följt med Kungl. Konsthögskolan till Skeppsholmen. Huset byggs sedermera ut vid två tillfällen; 1845 efter ritningar av arkitekt Fredrik Blom (1781–1853) och 1891–1897 efter ritningar av arkitekt Erik Lallerstedt (1864–1955).

Första konstutställningen
1784 anordnas den första utställningen med elevarbeten. Det var även första gången som en konstutställning anordnades i Sverige.

Konglig Museum
1792 instiftades Kongl. Museum där akademin länge kom att ansvara för ekonomi, organisation och från 1856 även konstinköp. Museet öppnade 1794 i norra logårdsflygeln på Kungliga slottet i Stockholm (idag Gustav III:s antikmuseum). Detta var ett av de första offentliga konstmuseerna i Europa. När Nationalmuseum stod färdigt på Blasieholmen 1866 flyttade samlingen dit och akademins roll avtog successivt. 

Kungl. Akademien för de fria konsterna / Konstakademien
1810 ändrades namnet till Kungl. Akademien för de fria konsterna. I talspråk har akademin länge kallats Konstakademien vilket under 2000-talet kom att inkorporeras i logotypen. 

Mekaniska skolan
År 1799 öppnade akademin ”Mechaniska Scholan”, ett slags ingenjörsutbildning för blivande arkitekter, men även med inriktning på jordbruksmaskiner. Efter 14 år övertogs denna undervisning av den då nyligen grundade Lantbruksakademien och så småningom av Tekniska högskolan.

Fruntimmersavdelningen
År 1864 påbörjas den s k Fruntimmersavdelningen, en fullständig konstutbildning för flickor. Konstakademien är första akademi i Europa att erbjuda kvinnor konstskola.

Kungl. Konsthögskolan
Det som länge hetat Akademiens läroverk fick 1908 namnet Kungl. Konsthögskolan. Konstakademien var huvudman för undervisningen fram till 1978 då ansvaret för Kungl. Konsthögskolan genom högskolereformen övergick till staten. Det dröjer dock till 1995 tills Konsthögskolans kansli, elevateljéer, rektorsrum och modellteckning flyttar från Fredsgatan 12 till nya lokaler på Skeppsholmen. Namnet ”Mejan” kommer av Gerhard Meyer som donerade sitt hus.

Kungl. Konsthögskolan hyr fortfarande en ateljé hos Konstakademien och förlägger varje år sin avgångsutställning i Konstakademiens lokaler.

 

Elias Martin: Gustav III besöker Konstakademien 1782.
Fredsgatan 12