HISTORIK
Kungl. Akademien för de fria konsterna har sitt ursprung i Kongl. Ritaracademien som grundades vid Kungliga Slottet 1735.
Sveriges första ritskola
Under byggnationen av Kungliga Slottet som pågick 1697–1754 behövdes hjälp av kvalificerade konstnärer och arkitekter. Greve Carl Gustaf Tessin (1695–1770) som blev överintendent för slottsbyggnationen 1728 ansåg att professionalismen hos de inhemska konstnärerna behövde höjas och grundade därför Sveriges första ritskola, Kongl. Ritaracademien. Den franske konstnären Guillaume Thomas Taraval (1701–1750), verksam som konstnär vid slottsbyggnationen, ansvarade för undervisningen. Redan i slutet av 1730-talet fanns en stab av nyutbildade konstnärer som kunde användas vid dekorationsarbetet på slottet.
Kongliga Målare- och Bildhuggare-Academien
Det hade länge diskuterats hur ritskolan skulle kunna utvecklas till att bli en konstakademi i enlighet med den europeiska traditionen där avbildning av klassisk skulptur och levande modell samt anatomi stod i centrum. En akademi av internationell klass hade två huvuduppgifter, dels att utbilda nya konstnärer, dels att vara en sammanslutning för etablerade konstnärer.
År 1766 fick akademin sin ställning tryggad genom att riksdagen anslog pengar för att avlöna professorer och modeller vilket möjliggjorde en utveckling.
Den 30 maj 1768 hölls det första protokollförda sammanträdet där akademins struktur formaliserades. Namnet skulle uppgraderas till Kongliga Målare- och Bildhuggare-Academien och stadgar och reglementen upprättas.
Den dåvarande överintendenten arkitekt Carl Fredrik Adelcrantz (1716–1796) var ordförande. Till direktör för skolan utsågs Pierre Hubert L’Archevêque (1721–1778) och till sekreterare Per Floding (1731–1791).
År 1773 undertecknade Gustav III de första stadgarna. Samma år valdes den första kvinnliga ledamoten in, konstnären Ulrica Fredrika Pasch (1735–1796).
Fredsgatan 12
År 1780 flyttar akademin, genom en donation av styckgjutare Gerhard Meyer (1704–1784), in i det Sparreska palatset på Fredsgatan i Stockholm. Så småningom får huset smeknamnet Mejan (= Meyers hus), ett namn som senare följt med Kungl. Konsthögskolan till Skeppsholmen. Huset byggs sedermera ut vid två tillfällen; 1845 efter ritningar av arkitekt Fredrik Blom (1781–1853) och 1891–1897 efter ritningar av arkitekt Erik Lallerstedt (1864–1955).
Första konstutställningen
1784 anordnas den första utställningen med elevarbeten. Det var även första gången som en konstutställning anordnades i Sverige.
Konglig Museum
1792 instiftades Kongl. Museum där akademin länge kom att ansvara för ekonomi, organisation och från 1856 även konstinköp. Museet öppnade 1794 i norra logårdsflygeln på Kungliga slottet i Stockholm (idag Gustav III:s antikmuseum). Detta var ett av de första offentliga konstmuseerna i Europa. När Nationalmuseum stod färdigt på Blasieholmen 1866 flyttade samlingen dit och akademins roll avtog successivt.
Kungl. Akademien för de fria konsterna / Konstakademien
1810 ändrades namnet till Kungl. Akademien för de fria konsterna. I talspråk har akademin länge kallats Konstakademien vilket under 2000-talet kom att inkorporeras i logotypen.
Mekaniska skolan
År 1799 öppnade akademin ”Mechaniska Scholan”, ett slags ingenjörsutbildning för blivande arkitekter, men även med inriktning på jordbruksmaskiner. Efter 14 år övertogs denna undervisning av den då nyligen grundade Lantbruksakademien och så småningom av Tekniska högskolan.
Fruntimmersavdelningen
År 1864 påbörjas den s k Fruntimmersavdelningen, en fullständig konstutbildning för flickor. Konstakademien är första akademi i Europa att erbjuda kvinnor konstskola.
Kungl. Konsthögskolan
Det som länge hetat Akademiens läroverk fick 1908 namnet Kungl. Konsthögskolan. Konstakademien var huvudman för undervisningen fram till 1978 då ansvaret för Kungl. Konsthögskolan genom högskolereformen övergick till staten. Det dröjer dock till 1995 tills Konsthögskolans kansli, elevateljéer, rektorsrum och modellteckning flyttar från Fredsgatan 12 till nya lokaler på Skeppsholmen. Namnet ”Mejan” kommer av Gerhard Meyer som donerade sitt hus.
Kungl. Konsthögskolan förlägger varje år sin avgångsutställning i Konstakademiens lokaler.
FORSKNINGSPROJEKT
Konstakademiens elever, lärare och ledamöter under de första 150 åren
Utifrån ny grundforskning har Konstakademiens roll i historien tolkats och uppdaterats.
Forskningsprojektet Principer och Pragmatism är avslutat och har bl a resulterat i en sökbar databas över de 2 095 elever som gick i Konstakademiens förberedande skola, Principskolan, 1778-1795. Fakta kring personer med anknytning till Konstakademien tillhör det mest efterfrågade både från forskare och allmänhet. Förhoppningen är att elevlistorna skall kunna bidra till nya rön inom forskningen om svensk konst på 1700-talet.
Principer och Pragmatism har även aktualiserat ett antal teman som berör undervisning, kvinnornas roll samt inflytandet från makthavare från 1735, då Konstakademien grundades, fram till 1890-talet.
Projektledare: Eva-Lena Bengtsson, tidigare intendent samlingar och forskning
Huvudansvarig digitalisering: Christina Risberg, tidigare administrativ samordnare.
Detta forskningsprojektet har finansierats genom ett bidrag ur Marcus och Amalia Wallenbergs Minnesfond. Teknisk utrustning har möjliggjorts genom ett bidrag ur Magnus Bergvalls Stiftelse.
