JUBILEUMSÅRET 2023
Under 2023 firas H.M. Konungens 50 år på tronen. 500-årsminnet av valet av Gustav Vasa till Sveriges kung markeras också under året. För att uppmärksamma detta genomför Konstakademien flera evenemang.
Ögonblicket mellan före och efter. Rembrandts målning Batavernas trohetsed till Claudius Civilis.
En bok av Carl-Johan Malmberg
”Min bok Ögonblicket mellan före och efter handlar om Rembrandt van Rijns sena målning Batavernas trohetsed till Claudius Civilis, dess bakgrund och tillkomst, motiv och tänkbara innebörder. Målningen är ett av Rembrandts allra viktigaste och allra djärvaste verk, särskilt genom sitt förunderliga ljus, en triumf för såväl måleriteknik som stämningsskapelse. Jag vill mena att målningen är det internationellt sett mest betydande konstverket i svensk ägo.
Rembrandt fullbordade målningen 1663, några år före sin död, på uppdrag av Amsterdams styrande råd. Den skildrar batavernas – holländarnas förfäders – förberedelser till uppror år 79 efter Kristus mot den romerska kolonialmakten. Elva män runt ett bord svär en ed av trohet och lydnad till sin härförare den åldrade Claudius.
Redan tidigt kom målningen till Sverige, inköpt i Holland av familjen Peijl-Grill och den blev betydelsefull för andra svenska konstnärer men också för den konstälskande Gustav III. Kungen kom att beundra den så mycket att han lånade den från ägarna för att hänga den på Kungliga Slottet. Sedan 1798 ägs den av Kungliga Akademien för de fria konsterna och finns sedan 1874 att se på Nationalmuseum i Stockholm, som en deposition från Konstakademien.
Ögonblicket mellan före och efter är den andra boken någonsin som skrivits om Batavernas trohetsed till Claudius Civilis. Min metod när jag skrivit den är min egen: jag gör utvikningar till andra verk, av Rembrandt men också av ett stort antal andra konstnärer, boken är rikt bildsatt; jag har använt mig av den sparsamma konsthistoriska litteraturen om målningen, äldre och yngre texter, fast särskilt svenska sådana; jag har också litat till egna associationer och infall och föreslår olika tolkningar av målningen Boken är tänkt att fungera för både konstnärer, konsthistoriker och konstälskare av alla de slag.”
Carl-Johan Malmberg, skribent, författare och hedersledamot av Kungliga Akademien för de fria konsterna.
Sedan år 1798 är Kungl. Akademien för de fria konsterna ägare till konstverket Batavernas trohetsed till Claudius Civilis.
Ideal i gips – Konstakademiens skulptursamling under 300 år
Utställning 25 november 2023 – 24 februari 2024
En utställning med utgångspunkt i den egna samlingen av såväl antika avgjutningar från sent 1600-tal till ca 1900, som arbeten från konstnärernas egna verkstäder.
Skulpturernas ikonografi och inte minst dess användning i undervisningen diskuteras i utställningen liksom förändrade attityder under 1900-talet. Utställningens teman manifesteras med elevteckningar, målningar och foton som visar deras placering och användning under olika tider.
I samband med utställningen publiceras en katalog över Konstakademiens samling av drygt 900 gipsskulpturer, med texter av Eva-Lena Bengtsson, Elisabet Tebelius-Murén, Christina Risberg, och Svante Helmbaek Tirén.
Tio kungliga akademier
i tid och rum
En föreläsningsserie om de tio nationella akademierna
Föreläsningsserien lyfter fram tio kungliga akademier som skapades med ett övergripande nationellt ansvar inom sina respektive specialområden. Till föreläsningsserien görs en trycksak om akademierna.
500 år av kunglig arkitektur
– från Vasaborg till italiensk villa
Seminarium i samarbete med Kungl. Hovstaterna
Torsdagen den 28 september
kl 14:30 – 17:00
i Konstakademiens hörsal för särskilt inbjudna
Syftet med seminariet är att visa några av de mer intressanta och genomtänkta kungliga anläggningar som finns i landet och belysa hur de byggts och används i samspel med samhället.
Seminariet behandlar det arv som Kungl. Hovstaterna och Statens Fastighetsverk förvaltar och som har varit aktuellt under Sveriges konungs 50 år på tronen och alla de 500 år som förflutit sedan Gustav Vasas regeringstid. Egendomarna – byggnader, interiörer och parker – har skiftat karaktär och även uppgift sedan de första Vasaborgarna, över stormaktstidens respektive 1700-talets slott och till de senare lustslotten och villorna.
Föredragshållare:
Rebecka Millhagen Adelswärd, fil. dr. i konstvetenskap.
Erik Wikerstål, arkitekt, slottsarkitekt, husarkitekt och ledamot av Konstakademien.
Micael Ernstell, intendent Nationalmuseum.
Helena Tallius Myhrman, arkitekt, fd slottsarkitekt, Preses och ledamot av Konstakademien.
Patrick Amsellem, fil.dr. i konstvetenskap, direktör Statens konstråd, hedersledamot av Konstakademien.
Thorbjörn Andersson, landskapsarkitekt, ledamot av Konstakademien.
Henrik Rundquist, arkitekt, ledamot av Konstakademien.