VILDSVINET

Vildsvinet är det första som möter i dig i Konstakademiens huvudentré. Svinet kom till Sverige redan 1698, men är i sin tur en avgjutning efter en antik skulptur.

Denna raggiga vildsvinshanne satt i farstun redan 1780. Då hade Akademien precis flyttat in i det hus som den fått av Gerhard Meyer, och som idag är inbakat i den nuvarande byggnaden. Svinet har alltid väckt uppmärksamhet för sin jordnära realism i kontrast till det mer värdiga Lejonet, ett djur som av tradition varit symbol för stater och furstar.

Från början har det antika vildsvinet troligen ingått i en skulpturgrupp, kanske tillsammans med hundar och jägare. Många har velat knyta motivet till myten om den grekiske prinsen Meleager och hans jakt på det kaledoniska vildsvinet.

Flera konstnärer har blivit inspirerade av svinet för sitt eget skapande. I Sverige är den mest kände kanske Carl Milles, vars vildsvin från 1929 kan ses i parken vid Ulriksdals slott.

Så länge som Konstakademien också hade en konstskola sa’s att de nya eleverna kom in som oborstade svin, men efter några år av utbildning kom ut igen som lejon. En annan variant av denna anekdot berättar att det var tvärtom: de unga lejon som kommit in på skolan lärde sig bråka och supa som svin – och kom ut som fullfjädrade bohemer, redo att leva upp till den romantiska konstnärsmyt som allmänhetens fördomar krävde.

När det sista av Konsthögskolans undervisning flyttade från Akademihuset år 1995 ville man ändå inte helt skiljas från sin historia. Istället gjordes nya avgjutningar av de populära djuren i farstun. Idag kan du alltså även se Lejonet och Vildsvinet utanför Konsthögskolans entré på Skeppsholmen.