Konstsamlingen

Kärnan i Konstakademiens konstsamling är s.k. Receptionsstycken, de konstverk som nya ledamöter skall lämna in till Akademien som prov på sitt arbete. Detta bestämdes 1773 och gäller än idag. Det är konstnärerna och arkitekterna i Akademien som själva bestämmer vad de vill bidra med, vilket gör samlingen extra spännande och variationsrik.

Bland de äldsta receptionsstyckena finns verk av Pehr Hilleström, Elias Martin och Johan Tobias Sergel. De senaste som inkommit visades på utställningen Nya receptionsstycken (2019). Dessa verk som nu införlivats i samlingen representerar 13 arkitekter och 12 bildkonstnärer (Ulla Antonsson,  Jonas Elding, Leif Elggren, Andreas Eriksson, Jens Fänge, Catharina Gabrielsson, Petra Gipp, Charlotte Gyllenhammar, Klara Kristalova, Anders Landström, Kent Lindfors, Ebba Matz, Johannes Norlander, Christian Partos, Alexis Pontvik, Henrik Rundqvist, Ann-Sofi Sidén, Gunilla Svensson, Bolle Tham, Sophie Tottie, Lasse Vretblad, Martin Widegård, Anders Wilhelmsson, Gunnel Wåhlstrand).

Förutom att visa på den konstnärliga nivån hos Konstakademiens ledamöter genom tiderna fungerade samlingen tidigare också som förebild för konsteleverna. Från grundandet 1735 och fram till 1978 var utbildning av konstnärer en av Akademiens viktigaste uppgifter. Och ända in i 1900-talet satt delar av den äldre samlingen uppe i undervisningslokalerna. En del av denna samling finns att se i Högtidssalen (Hörsalen). Tema är Konstnären i arbete och fest, med många exempel på modellmåleri och konstnärsporträtt i miljö.

Även de skulpturer som står i Konstakademiens hall användes ursprungligen i utbildningen. När Akademien hade flyttat in i Meyers hus 1780 ställdes de upp av skulptören Sergel för att ingå i den tidens pedagogik. Eleverna skulle träna sig i att teckna efter antika avgjutningar som visade klassiska ideal för kroppar och uttryck. Under 1800-talet kompletterades samlingen med verk från renässansen såsom Donatellos Sankt Göran och Michelangelos Moses. Efter utbyggnaden av akademihuset på 1890-talet ställdes de flesta upp i hallen för att påminna om Konstakademiens historia. Antika gipser hade då börjat förlora sin roll som studieobjekt och blev alltmer en ren utsmyckning. Idag används de dock inte sällan av både fristående konstskolor och besökande skolklasser som studerar myter.

Även grafiksamlingen berättar om konstundervisningen. Eleverna skulle studera och kopiera äldre konstnärers verk, i början mest via grafiska blad. I samlingen finns ca 15.000 gravyrer från 1500- till 1800-talen, både svartvita reproduktioner av berömda målningar och motiv som passade blivande arkitekter och inredare: ornament, väggutsmyckningar, stadsplaner och festarrangemang.

Den största delen av Konstakademiens samlingar består dock av elevarbeten från ca 1740 till 1990-talet. Modellteckningar, antikritningar, anatomistudier och elevgrafik från 1900-talet uppgår till bortåt 20.000 objekt. Här finns också skissböcker från unga konststipendiaters resor i Europa. Även några målade stipendiatarbeten finns kvar, mest stora kopior av oljemålningar från Louvren.

Förutom receptionsstycken innehåller Konstakademiens samling flera verk av etablerade konstnärer, inte minst porträtt från 1700-talet och framåt. Bland de mest efterfrågade objekten finns Fredrik Magnus Pipers samling av trädgårdsritningar, främst för Haga och Drottningholm. Många konstnärer från Pehr Hörberg till Leif Bolter har också skänkt verk till Akademien. Även konstnärsfamiljer och andra generösa donatorer har bidragit till samlingen Den hittills största gåvan av grafik och teckningar kom 1798 då konstsamlaren Gustaf Ribbing skänkte större delen av sin samling till Akademien. Samma år donerade också Anna Johanna Grill Rembrandts Claudius Civilis som redan hennes man, Henrik Wilhelm Peill, hade deponerat på Akademien till fromma för elevernas studier. Flera gåvor med anknytning till lärare och elever vid Akademien har kommit de senaste åren, bl.a. porträtt av Johan Boklund och elevarbeten av Marja Casparsson från 1920-talet.

Förutom i hallen och hörsalen har Konstakademien ingen permanent utställning av de egna samlingarna, men ordnar återkommande specialutställningar. Några utställningar som speglat Akademiens och konstnärernas historia är Levande modell (1994), Ulrica Fredrica Pasch och hennes samtid (1996), Från Amalia Lindegren till Julia Beck. Kvinnliga konstnärer på Konstakademien 1847-1872 (1997), Pehr Hörberg – kyrkomålaren (1998), Fredrik Blom (2001), Konstnären framför kameran (2008) och Tusen ledamöter  (2011/2012) som markerar att det räknat sedan 1700-talet funnits mer än 1000 ledamöter i Konstakademien. De senaste akademihistoriska utställningarna är Akademien & Eleverna (2014), som berättar om undervisningen under mer än 200 år, Konstnären Extra Plus (2016) och Voluter, vedutor och väggfält. Arkitektens 1700-tal (2019). Kataloger från några av utställningarna finns att köpa på vardagar hos intendenten och i biblioteket.

Kontakt

Konstsamlingen är tillgänglig för forskare efter överenskommelse:
Intendent Eva-Lena Bengtsson
08-23 29 47
eva-lena.bengtsson@konstakademien.se

Några verk ur samlingarna