Konstsamlingen

RECEPTIONSSTYCKEN SEDAN 1773

Kärnan i akademiens konstsamling är s k receptionsstycken, de konstverk som nya ledamöter lämnar in till akademin som prov på sitt arbete. Detta förfaringssätt beslutades 1773 och gäller än idag. Konstnärer och arkitekter väljer själva vad de vill representera med, vilket gör samlingen extra spännande och variationsrik.

Ulrica Fredrica Pasch, självporträtt, 1770-tal, olja på duk 69×45 cm

Bland Konstakademiens äldsta receptionsstycken finns verk av Pehr Hilleström, Elias Martin och Johan Tobias Sergel samt den första kvinnliga ledamoten, konstnären Ulrica Fredrika Pasch (1735–1796). 

Förebild för konsteleverna
Förutom att visa på den konstnärliga nivån hos Konstakademiens ledamöter genom tiderna fungerade samlingen tidigare också som förebild för konsteleverna. Från grundandet 1735 och fram till 1978 var utbildning av konstnärer en av akademins viktigaste uppgifter. Och in i 1900-talet visades delar av den äldre samlingen i undervisningslokalerna. 

Elias Martin, Modellskolan, troligen 1790-tal.

Även de skulpturer som står uppställda i Konstakademiens lokaler användes ursprungligen i utbildningen. År 1780 flyttade Konstakademien in i huset på Fredsgatan 12 som donerats av styckgjutare Gerhard Meyer (1704–1784). När akademin flyttat in i ”Meyers” hus (Mejan) 1780 ställdes skulpturerna fram av skulptören Johan Tobias Sergel (1740–1814) för att ingå i den tidens pedagogik. Eleverna skulle träna sig i att teckna efter antika avgjutningar som visade klassiska ideal för kroppar och uttryck. Under 1800-talet kompletterades samlingen med verk från renässansen som Donato di Niccolò di Betto Bardi (1386–1466) Sankt Göran och Michelangelo di Lodovico Buonarroti Simoni (1475–1564) Moses.

Efter utbyggnaden av akademihuset på 1890-talet placerades de flesta i skulpturhallen för att påminna om Konstakademiens historia. Antika gipser hade vid den tiden börjat förlora sin roll som studieobjekt och blev alltmer en ren utsmyckning. Idag används de dock inte sällan av både fristående konstskolor och besökande skolklasser som studerar myter och antik konst.

Grafiksamlingen
Även grafiksamlingen berättar om konstundervisningen. Eleverna skulle studera och kopiera äldre konstnärers verk, i början mest via grafiska blad. I samlingen finns ca 15 000 gravyrer från 1500- till 1800-talet, både svartvita reproduktioner av berömda målningar och motiv som passade blivande arkitekter och inredare: ornament, väggutsmyckningar, stadsplaner och festarrangemang.

Elevarbeten
Den största delen av Konstakademiens samling består dock av elevarbeten från ca 1740 till 1990-talet. Modellteckningar, antikritningar, anatomistudier och elevgrafik från 1900-talet uppgår till närmare 20 000 objekt. Här finns också skissböcker från unga konststipendiaters resor i Europa. Även några målade stipendiatarbeten finns kvar, mest stora kopior av oljemålningar från Louvren.

Donationer
Förutom receptionsstycken innehåller Konstakademiens samling flera verk av konstnärer som skänkts till Konstakademien, inte minst porträtt från 1700-talet och framåt. Bland de mest efterfrågade objekten finns Fredrik Magnus Pipers (1746–1824) samling av trädgårdsritningar, främst för Haga och Drottningholm.

Många konstnärer från Pehr Hörberg (1746–1816), Bertha Winqvist (1839–1920), Hildegard Thorell (1850–1930) till Maria Koolen Helmin (f. 1958) och Leif Bolter (f. 1941) har också skänkt verk till akademin. Konstnärsfamiljer och andra generösa donatorer har bidragit till samlingen.

Den hittills största gåvan av grafik och teckningar gavs 1798 då konstsamlaren Gustaf Ribbing (1719–1811) skänkte större delen av sin samling till akademin.

Samma år donerade Anna Johanna Grill (1745-1801) verket Batavernas trohetsed till Claudius Civilis av Rembrandt Harmenszoon van Rijn (1606–1669) som redan hennes man, Henrik Wilhelm Peill (1730-1797), hade deponerat 1780 på akademin till fromma för elevernas studier. > Läs mer

Rembrandt Harmenszoon van Rijn, 1606 – 1669 Batavernas trohetsed till Claudius Civilis 1661 –1662, olja på duk

Flera gåvor med anknytning till lärare och elever vid akademin har kommit de senaste åren, bl a porträtt av Johan Boklund (1817-1880) och elevarbeten av Marja Casparsson (1901-1993) från 1920-talet.

Utställningar
Förutom i skulpturhallen har Konstakademien ingen permanent utställning av de egna samlingarna, men ordnar återkommande specialutställningar där dessa visas utifrån skilda teman och utgångspunkter. Några utställningar som speglat akademins och konstnärernas historia är:

Levande modell (1994)
Ulrica Fredrica Pasch och hennes samtid (1996)
Från Amalia Lindegren till Julia Beck. Kvinnliga konstnärer på Konstakademien 1847–1872 (1997)
Pehr Hörberg – kyrkomålaren (1998)
Fredrik Blom (2001)
Konstnären framför kameran (2008)
Tusen ledamöter (2011/2012) som markerar att det sedan 1700-talet funnits mer än 1000 ledamöter i Konstakademien.

De senaste akademihistoriska utställningarna är:
Akademien & Eleverna (2014), som berättar om undervisningen under mer än 200 år
Konstnären Extra Plus (2016) 
Voluter, vedutor och väggfält. Arkitektens 1700-tal (2019).